kolloplats.

Allmänt, Barn, Familj / Permalink / 0

Emilia har fått kolloplats. Jag tycker att det är riktigt jobbigt. Jag är rädd för precis allt som kan hända. Jag vill finnas där när hon är ledsen och när hon är glad. 10 dagar ifrån varandra är riktigt lång tid, vi har aldrig varit ifrån varandra så länge. Det kommer såklart att gå jättebra. Hon ser fram emot det och då är det bara att låtsas känna samma sak.

På samma sätt som man ser fram emot en helg så gör man inte alls det ibland. Helg innebär väldigt lite sömn och att konstant höra barnen säga mamma. De säger inte pappa. Frederik kan vara iväg flera gånger på en dag och de bryr sig knapp. Men att jag går på toa på nedervåningen är ångest för Cillian.
Frederik är inte en person som kommer med förslag eller idéer på vad vi kan göra på helger. Han bokar inte upp oss på något utan allt sånt står jag för. Ibland undrar jag om det är kvinnligt och manligt men det handlar nog mer om personligheter. När jag är riktigt sur och trött på honom handlar det om engagemang och intresse.

Den här helgen är obokad. Inga kalas, inga middagsbjudningar eller något, väldigt skönt faktiskt. Det enda jag har tänkt är att åka till bibblan på söndag för att låna böcker. Jag älskar bibliotek, tycker det är väldigt mysigt. När jag gick i högstadiet och gymnasiet så satt jag ibland på bibblan vid Brommaplan och läste innan jag åkte hem. Tittade i böcker, pluggade, var ifred. Det var väldigt skönt. Vill verkligen att barnen ska se läsning som något härligt. Och det var faktiskt Emilia som kom med förslaget att vi skulle åka dit i helgen. 

 
Till top