Bugaboos och Channel

Allmänt, Familj / Familj / Permalink / 0

Jag steg in i en annan värld för ett tag sedan. Min vän och jag skulle träffas tillsammans med våra barn över dagen. Vi bor dock på varsin sida stan. Så jag tänkte att kompromissen fick bli lekparken i Humlegården på Östermalm. Vi kom dit med våra galna barn och släppte lös dem som de små maratonlöpare de är. Vi sprang efter så gott det gick, men som vanligt så ger man upp efter ett tag och står istället med flackande blick och en nacke som kommer att sträckas sönder när besöket väl är över. Och under tiden jag stod där och sträckte mig som bäst så inser jag att det här är en helt annan typ av lekpark än de utanför stan.

Jag jobbar precis vid Stureplan, så jag är van vid att de flesta ser likadana ut. Att vara kort, brun och svarthårig är att sticka ut om man säger så. Men att man i en lekpark står i vit nystruken skjorta, perfekt lockat hår och en Channelväska hängandes på axeln, det var något nytt. Speciellt när det enda som saknades på barnen var Channelväskan. Det kändes mer som att föräldrarna passade på att ha jobbmingel samtidigt som deras barn lekte, minus drinken då vill säga, som istället hade bytts ut mot lattemuggar, såklart. Men när man vet att man ska iväg till en lekpark, varför klär man då sitt barn i en fin skjorta? Eller en pikétröja som absolut måste ha en uppvikt krage? Själv tänker jag att de får leka i kläder som tål att gå sönder, bli smutsiga och är bekväma att röra sig i. Eller är det så att man föds i en Eton-skjorta på Östermalm, så att den är bekväm från start?

Kom hem och berättade min syn för min man. Vi började genast att diskutera de olika ”lekplats-grupperingarna” i Stockholms innerstad. För om man går till Södermalms bästa lekplats så finner du att där sitter alla hipster-föräldrar och ser precis likadana ut även de. Där är det vintage Emmaljungavagnar och Sandqvist-ryggsäckar, kaffe även där men om du är snäll så slängs det in en bananpannkaka också.

Och när jag går till lekparken i min förort så klär vi oss ganska nedtonat i jeans och en t-shirt. Man klär inte upp sig för ett besök i parken utan man tar det som är bekvämt. Att bo utanför stan är ju ändå en aningens mer chill, för när man lämnat smeten och flyttar till förorten så flyttar man ju oftast åt det håll som är närmast sin del av city, bara lite mindre skrytigt. Så ni kanske kommer att se ganska lika ut men nu kan man våga sig på en rufsig morgonbulle i håret eller kanske en sulky från Chicco.

Men om du bosätter dig i innerstaden så vet du vad du har att vänta dig. Om du väljer att inte anpassa dig utan vara ”independent” så kommer du att få förklara dig. Och beroende på hur bra din förklaring är till varför du inte vill ingå i ledet kommer det att visas genom hur långt bort från ”lekparken” du placeras.   

 
Till top