När ens föräldrar blir ens vänner

Allmänt / Barn, Familj, Kärlek, Svamp / Permalink / 1
I fredags när Frederik kom hem så stod middagen färdig, som den duktiga fru jag är! Jag hade köpt falafel, har aldrig riktigt tyckt om det men nu när jag äter mer vegetariskt (jag och hela Stockholm...) så ville jag gärna prova igen. Först hade jag tänkt att göra egna men förstod att det var väldigt viktigt att kikärtorna låg i blöt, helst över natten. Och det var ju lite sent påtänkt, så att säga. Så jag köpte färdiga men det var väldigt gott. Sen blev det en tabbouleh fast med pärlcouscous i också. Det var gott och härligt att inte äta något tungt på fredagar. Tycker att man är ganska bra på att nalla från barnen chipsskålar hur som helst.  
 
I lördags lämnade vi två glada barn hos mormor. De sprang in och gjorde sig hemmastadda på en gång. Fick inte ens en hejdåkram av Cillian. Jag är så glad att barnen har nära kontakt med sin mormor och morfar. Det är lika naturligt för dem att vara hemma hos mormor och morfar som hemma hos oss. Emilia är trygg och avslappnad och utmanar dem lika mycket som hon utmanar oss, och det gör hon ju bara med människor hon känner sig helt bekväm med. 
Rensning av svamp på landet
 
Mina föräldrar ställer alltid upp när vi behöver hjälp med barnen och jag är så lycklig över att jag har dem. Och bara att de helt spontant frågar om de får låna barnen en kväll, det är så uppskattat. För man känner sig alltid dum och jobbig när man behöver be om hjälp. Känns som att man gör det så ofta och man vill inte att de ska tro att man utnyttjar deras hjälp. Jag är glad över att min mamma har blivit en av mina närmaste vänner och det är alltid lika skönt att prata med henne. Nu tycker man att en middag med sina föräldrar är jättehärligt men när jag var 15 avskydde jag att vi alltid satt ner och åt middag tillsammans.
Det är otroligt hur det vänder, att man i tonåren inte kunde förstå att man hade så konstiga föräldrar och att man nu när man är vuxen inte kan klara sig utan dem! 
 
Lyckan över att få köra morfars båt
 
Jag älskar att Cillian har en morfar som åker alla kommunala färdmedel med honom, bara för att han vet hur glad han blir. 
 
Vad jag tror var Cillians första svamptur
 
De har gjort sitt bästa för att överföra deras passion för svampplockning till deras barnbarn. Emilia älskar att både plocka och äta svamp. Cillian är mest glad över att få hänga på. Han har inte förstått tjusningen i det hela än. Men det kommer. Jag önskar att alla hade så närvarande morföräldrar till sina barn som jag har!
#1 - - Inger Fridemark:

Jättefint skrivet. Som du vet är vi väldigt förtjusta i era busungar. Love you.

Svar: Love you too!
Linda Wallner

Till top